The Campionship 125 år - lite Tennishistoria

Då: På överklassens vältrimmade gräsmattor

Wimbledons tennisturnering fyller jämt i år. Eller nja, 125. I Wimbledon firar man emellertid, eftersom det är en turnering som gjort sin långa historia till en betydelsefull del av sitt varumärke. Traditionen vilar tungt över den numer nästan enda tävlingen på den professionella ATP-touren som spelas på gräs. För det var på det underlaget den moderna tennissporten föddes. Till en början ingick det till och med i namnet - Lawn-tennis - eller som det skulle bli direktöversatt - Gräsmattetennis.

Den moderna versionen av tennis började med att den av olika racketsporter intresserade majoren Walter Clopton Wingfield, tröttnade på det stillsamma bankandet på krocketklot i den brittiska överklassens trädgårdar. Han ville ha lite mer action. Han uppfann och patenterade 1873 sitt spel Shairistrike som liknade dagens tennis, och som efter modifieringar 1875 bytte namn till Lawn-tennis. Från samma år förlorade han allt mer kontroll över patentet då han anklagades för plagiat av tidigare varianter av spelet (reglerna var faktiskt en rippoff även om spelplanen inte var det). De som anklagade honom var the All England Club som då hans patent gick ut 1877, arrangerade det första tennismästerskapet i Wimbledon, i stort sett efter majorens koncept för tennis. Tävlingen kallades the Championship, mästerskapet, ett namn som tävlingen, även om det kan tyckas en aning förmätet, än idag håller i hårt.

Namnet tennis kom från franskans tenir som ropades ut i när serven slogs i den franska inomhusvarianten av tennis, som var en av major Wingfields inspirationskällor. Den franska inomhustennisen var en gammal sport med rötter från medeltiden. Den spelades i så kallade bollhus och var mycket populär inom den franska överklassen. Som en symbolhandling för motståndet mot kungen och adeln samlades 1789, i Versailles bollhus, nationalförsamlingen för första gången på 175 år, och signalerade inledningen på den franska revolutionen. Spelet blev därmed förknippat med det gamla kung- och adelsväldet och förlorade sin popularitet.

Eden i bollhuset 1789

Reglerna och räknesättet hämtades av major Wingfield nästan helt från det franska spelet. Att man i tennis räknar 15 (quinze), 30 (trente) och 40 (quarante) är synonymt med kvartarna på en klocka. 45 blev 40 som en förenkling. Som bekant vinner man ett game när klockan gått ett fullt varv. Att 0 (noll) uttalas "love" när spelaren ännu inte fått något poäng anses komma från franskans l'oeuf som betyder ägg och som till sin form liknar en nolla. Ett annat spår av sportens gamla historia är namnet på spelverktyget "racket", som via franskans raquette har sitt ursprung i arabiskans rakhat vilket betyder handflata. I tennisens begynnelse på medeltiden spelades tennis med händerna.

Nu: På Wimbledons nya centrecourt (med skjutbart tak).

Tennisen blev snabbt populär och spred sig till USA där det som skulle bli US-Open spelades för första gången redan 1881. Sedan dess har sporten spridits över världen och i årets upplaga av Wimbledon finns i herrarnas lottning representanter från 41 länder. Den enda svensken är Robin Söderling. I Sverige är grästennisen nästan utdöd (men efter lite googlande hittade jag några banor i bland annat Plantahagen (Båstad) och några verkar vara på gång i Karlskrona). Att man numer hellre spelar på andra underlag beror på att spelet på gräs blir väldigt snabbt, att det blir halt när det regnat, att det lätt slits och att gräset nöts bort och att det kräver mycket underhåll. Jag själv håller sommartid helst till på det röda gruset på utomhustennisbanor i Göteborg och Bohuslän. Så blir det inte skrivet så mycket här på bloggen i sommar så vet ni var jag finns.