söndag 22 november 2009

När Sverige blev fredligt och slutade slåss

Vikingarna plockade gärna fram stridsyxan. Karolinerna tog krigskonsten till nya höjder med kanoner och kavalleri. Många svenska kungar tvekade inte att ge sig ut på "ärans fält" och offra sitt folk för sig och sitt lands storhets skull. De svenska eliterna var i många hundra år präglade av våldets logik. Men någonting hände. Plötsligt blev vi ett fredens land. Freden en del av vår identitet. Det har gått så långt att vi inte längre förstår varför folk krigar. De som slåss för sitt land ses på med misstanke. Nästan som lite lägre stående människor.

Vändpunkten kom för precis 200 år sedan. Den svenska politiska elitens krigiska ideal blev så nedtryckta att de aldrig vågade visa sig igen. Självförtroendet var knäckt. Stridsyxan sänktes djupt i Östersjöns vatten bakom retirerande Svenska trupper. Finland, en tredjedel av Sveriges yta gick för alltid förlorat. Landsändan som varit en del av Sverige från första början och mycket mer Sverige än vad Bohuslän, Halland och Skåne var förlorades. Ryssland hade en gång för alla krossat den svenska överhögheten över Finland och samtidigt för alltid förintat stridsviljan hos den svenska makteliten.

Eller kanske inte riktigt. Den inkompetente sista Vasakungen, Gustav den IV Adolf, avsattes och till tronen kom Bernadottarna med den före detta Napoleongeneralen Karl den XIV Johan. Man hade tänkt sig att den driftige franske generalen skulle se till att Sverige vann tillbaka Finland. Istället insåg han den politiska realiteten i att Finland var förlorat och lade grunden för den Svenska 200 år långa freden. Hans fredliga styre blev mycket populärt. 1809 fick Sverige också en ny konstitution med maktdelning mellan riksdagen och kungen. Vägen mot demokrati hade inletts och makten delades mellan fler intressen. Det blev allt svårare att starta krig.

Nu har Sverige och svenskarna glömt lidande, heder, rädsla, ära, förlust och revanschism. Krigets drivkrafter och våldets ideologi. Ibland uppfattas vi som naiva av de som upplevt krig men jag hoppas att fler länder förlorar sitt Finland och tappar bort sin stridsyxa.

måndag 9 november 2009

Kalla kriget revisited

Idag för 20 år sedan föll muren. Den stora symbolen för den uppdelade världsordningen mellan öst och väst, 1:a och 2:a världen, mellan kommunism och kapitalism. Jag var 14 år när det hände och tillhör den sista generationen med egna minnen av rädsla för tredje världskriget - det som skulle leda till att mänskligheten utplånades 25 gånger om i ett gigantiskt svampmoln. Kärnvapnen finns kvar men rädslan har vi glömt. Dags minnas det Kalla kriget. Vi börjar dagen till ära med DDR:s store politruck Erich Honecker, som gjorde sin karriär på att bygga Berlinmuren.





Liten ordlista:

Järnridån: "From Stettin in theBaltic to Trieste in the Adriatic an iron curtain has descended across the Continent" citat av Winston Churchill som en beskrivning av vad som hänt sedan Europa delades upp efter andra världskriget.

Vätebomb: Kärnvapen som får sin kraft ur en fusion där vätekärnor blir till helium. Den värsta av dessa vätebomber - Tsar Bomba - tillverkades i Sovjet 1961 och var 4000 ggr så stark som Hiroshimabomben.

Kubakrisen: 1962 i oktober stod världen på randen till ett kärnvapenkrig när USA upptäckte att Sovjet byggde raketbaser på Kuba. Kennedy satte Kuba i fartygsblockad och när fartyg från Sovjet vägrade vända var kriget nära.

Pravda: Betyder sanningen och var det Sovjetiska kommunistpartiets tidning. Finns kvar.

Perestroika: Betyder ombyggnad och syftar på de ekonomiska reformer Gorbatjov införde 1987.

Sovjet: Betyder Arbetarråd och var en lokal administrativ enhet.

Aeroflot: Det Sovjetiska flygbolaget. Är numer halvprivat och mycket framgångsrikt.

KGB: Säkerhetspolisen i Sovjetunionen. Världens mest effektiva säkerhetsorganisation. Någonsin. Kuppförsöket mot Boris Jeltsin kom från KGB-män. Vladimir Putin var officer i KGB.

Massiv vedergällning: Försvarsdoktrin basrad på kärnvapen lanserad under Eisenhower 1954, som innebar att en fientlig handling skulle mötas med en tio gånger så stark motreaktion. Skulle verka avskräckande. Gjorde nog det också.

Glasnost: Betyder öppenhet och var en yttrandefrihetsreform införd av Gorbatjov.

Warsawapakten: Försvarsallians som bildades 1955 som motvikt till NATO. Alla europeiska kommunistländer utom Jugoslavien och Albanien ingick. Albanien var med i början men allierade sig från 1968 med Kina som då var fiender till Sovjetunionen.

Pragvåren: Tjeckoslovakiens ledare Alexander Dubcek försöker införa demokratiska reformer med flerpartisystem och yttrandefrihet. Krossas av invasion 1968 av de andra kommunistländerna.

Sputnik: Amerikanarna höll på att göra på sig av rädsla när Sovjetunionen 1957 var först att sända upp en satellit i omloppsbana runt jorden. De använde samma raket som till kärnvapnen. Blev starten på rymdkapplöpningen.

Terrorbalans: Ett krig skulle leda till att båda utplånas. Därför vågar ingen starta krig.

SALT I och II: Två nedrustningsavtal från 1972 och 79 som skulle begränsa den perversa upprusningen med kärnvapen. SALT II undertecknades aldrig på grund av Sovjets invasion av Afganistan.


Goa Kommunistgubbar:

Josef Stalin: Stalin är ett taget namn och betyder "man av stål". Stålmannen alltså, fast utan trikåer och med mustasch. Ärkediktatorn himself. Dog 1953.

Nikita Chrusjtjov: Tog över efter Stalin. Blev känd för att han "lättade på trycket" (nej inte så). Trots det slog han blodigt ner uppror både i Polen och i Ungern och var ledare under Kubakrisen. Avsattes 1964.

Leonid Brezjnev: Generalsekreterare mellan 1964 och 82. Konservativ jämfört med sin föregångare.

Josip Broz Tito: Diktator för Jugoslavien. Körde sitt eget kommunistiska race. Tryckte ner nationalismen och motsättningarna mellan folkgrupperna. Utan honom exploderade det.

Che Guevara: Allas vår favoritrevolutionär som faktiskt också han med att vara minister på Kuba. Var då viktig för försöket att placera Sovjetiska kärnvapenmissiler på Kuba vilket nästan ledde till Tredje världskriget. Stack sedan ut i djungeln i Bolivia för att leda revolutionen vidare. Dödades där 1967.

Lars Werner: Partiordförande för vårt eget glada kommunistparti 1975 till 1993. Känd för sin ymniga alkoholkonsumtion och stöd till sina kommunistiska bröder i Öst. "Kommunistpartiet har bevisat i handling socialismens överlägsenhet, när det gäller att utveckla den materiella, sociala och kulturella standarden för de arbetande massorna". Ur tal på VPK:s kongress 1976.

Erich Honecker: Gjorde karriär inom DDR:s kommunistparti bland annat som ansvarig för byggandet av Berlinmuren 1961. Ledde DDR mellan 1971 och 1989.


Historiens historia är historia

Oktober blev en intensiv månad. Som ni kanske vet läser jag mastersprogrammet i historia på Göteborgs universitet. Förra veckan lämnade jag in tentan till den första kursen - Historiografi och teori. Historiografi är alltså historien om historien, eller hur historia som vetenskap har utvecklats. Kanske inte låter så kul, men det var det faktiskt. Det handlar om att få historikerns teoretiska verktygslåda med alla metodologiska verktyg. Utan denna verktygslåda är risken stor att man sitter och skriver historia som Herman Lindqvist gör det. Underhållande, jovisst kanske. Nyskapande, ja om man kommer från 1800-talet. Det är en historia om historiens stora män, men historia kan vara sååå mycket mer. Det är som att säga att allt intressant att skriva om i Sverige idag är Fredrik Reinfelt, eller i världen Barak Obama. Ganska absurt när man tänker på det. Det är klart att det är viktigt att skriva om dessa tungviktare också, men allt för lätt att tillmäta dem för stor betydelse. Till och med kungarna. Till och med Napoleon. Det är lätt att missa samhället och sammanhanget de kom ur och verkade i. Varifrån kommer egentligen drivkraften till förändring. Ibland kan det vara krig. Men det kan också handla om hur idéer och sätt att tänka förändras. Ibland kan det vara politiska missbedömningar. Ibland kan det vara ekonomiska krafter. Ibland kan de stora männens handlingar komma först, men oftast handlar det nog om en reaktion på vad som händer runtomkring dem. Att studera historia blir så mycket mer intressant med teorier som kan ge olika perspektiv att se på hur samhällen förändrats och utvecklats.
Ja nu har jag inte bara läst teori. När jag började Mastersprogrammet i september saknade jag en kurs på B-nivån som jag läst ikapp vid sidan om. Och så har jag ju jobbat också. Bloggen har fått stå åt sidan ett tag, men jag hoppas komma igång och skriva lite mer nu.
Nästa kurs blir om folkhemmet som växte fram i skuggan av den stora världskonflikten mellan öst och väst. Kommunism eller kapitalism - nej socialdemokraternas "tredje väg". I början av 1900-talet valde den svenska socialdemokratin reformens väg mot socialism och detta val har präglat det svenska samhället i hundra år nu (även om valet kanske inte var ett val, utan bestämt av yttre krafter, mentaliteten i den svenska arbetarklassen, den svenska ekonomins mognad  mm.).
Just nu firas murens fall för 20 år sedan. Ett fantastiskt exempel på hur historien kan verka. Sovjets ekonomi var driven i botten av kapprustningen med USA. Politiken hade för länge sedan bara blivit ett förtryckarinstrument och fram kommer en man - Michail Gorbatjov - som tror att makten kan bibehållas genom att öka folkets förtroende med reformer och yttrandefrihet. Våldet ska inte längre vara det som håller folket på mattan. En av historiens största missbedömningar. I Östberlin och DDR fanns Röda armén. Tusentals tanks, tiotusentals soldater. Ett telefonsamtal och dessa hade kunnat sättas in precis som vid Himmelska fridens torg i Kina. Våld hade stoppat sådana här försök tidigare vid flera tillfällen - våld hade troligen fungerat nu också. Istället förändrades världen för alltid. Nu dominerar snart Kina världen. Där segrade våldet - och kapitalismen. Nu ska Kina bygga upp sin välfärdsmodell. Då kommer de till Sverige för att studera "den tredje vägen". Historien är full av paradoxer.