Tiden som faktor

Historia är mitt sätt att förstå världen. Det är mitt sätt att resa. Att se sambanden. Att förstå min plats på jorden. Det har inte alltid varit så. Det började mer som en flykt från den ospännande och trygga värld jag växte upp i. Till en värld fylld av svärd, katapulter, riddare och borgar. Där goda var jättegoda, men där Ivanhoe alltid valde fel tjej. Det var något störande i att han alltid valde den trygga och tråkiga blondinen (jag minns inte ens vad hon hette) och inte hennes motsats judinnan Rebecca. Jag blev lika besviken varje jul. Jag ville ju absolut inte ha någon ointressant blond granntjej och bli kvar i borgen hemmavid.

Jag började läsa allt om riddare och borgar i uppslagsverket Media. Där fanns fina bilder och mycket fakta. Sedan av bara farten började jag läsa de andra uppslagen. Media blev min väg bort, men även min väg för att börja förstå världen. Drivkraften att förstå ledde inte bra till studier i historia utan även i statskunskap, u-landskunskap och till att jag blev journalist. Att förstå hur världen hänger ihop just nu har blivit allt viktigare för mig. Med tiden har också mitt intresse för den nära världshistorien vuxit. Behovet att drömma mig bort har svalnat och nyfikenheten inför hur världen hänger ihop blivit starkare. Historien från den franska revolutionen och framåt är faktiskt viktigare än resten av världshistorien om man vill förstå var vi är idag - och kanske också vart vi är på väg.

Vägarna till att förstå världen kan börja på många olika sätt. Såg idag för tredje gången svt-dokumentären om läkaren Hans Rosling. Med hjälp av enkel och genial statisk om förändringar i barnadödlighet, familjestorlek medellivslängd mm visar han hur mycket bättre världen faktiskt har blivit. De senaste 50 åren har det som vi fortfarande ofta kallar u-världen gjort så stora framsteg och genomgått sådana förändringar att begreppet numera är fullständigt missvisande.

Förändringarnas långsamhet har gjort att de gått journalistkåren förbi. Dess nufixering gör den väldigt ofta olämplig som ett sätt att förstå världen. Det är inte ofta journalisterna kommer tillbaka tio år efter katastrofen och än mer sällan de rapporterar om att allt blir bättre. Sällan ges bilden av att det är människornas drivkraft att ge sina barn ett bättre liv än deras eget som driver utvecklingen. Istället är det ett oändligt fokus på politik och ekonomi. Bilden av världen som journalistiken ger är bedräglig. Tidsperspektivet är allt för ofta obefintligt. Mer än de flesta visar Hans Rosling vilken ytlig förståelse av världen man får om inte historien räknas in som en faktor. Utan tidsperspektiv kan vi omöjligt förstå var vi befinner oss - och vart vi ska.

se Roslings värld: http://svt.se/2.118538/ eller leta efter hans Föreläsningar på Youtube.

Gapminder är den ideella organisation som Rosling driver för att upplysa om världens faktiska tillstånd: http://www.gapminder.org/