Där allting började - Älvsborgs slott

Gamla Älvsborgs fästning eller Älvsborgs slott som det kallades av sina samtida var strategiskt oerhört viktigt för Sverige. Slottet försvarade den lilla smala korridoren längs Göta älv som utgjorde Sveriges enda fria handelsled mot väster. Öresund behärskades helt av Danskarna och dryga tullar väntade svenska fartyg som skulle passera. Skåne, Halland och Bohuslän tillhörde Danmark/Norge.

Lager på lager av historia - Överst höjden med resterna av Älvsborgs slott
 (ca1350-1660). Därunder öppningen till ett av de bergrum från Kalla kriget som
perforerar Göteborgs bergknallar. Brevid öppningen hus från fabrikstiden då
Klippanområdet hade först ett Glasbruk och sedan ett sockerbruk (från 1762).
Längst till höger balkonger från nybyggda bostadskvarter.

Vid snart sagt varje krig mellan Danmark och Sverige hamnade befästningen i skottgluggen. Den bytte även händer många gånger och vid ett sådant tillfälle när Gustav Vasa var kung betalades den då fabulösa lösensumman 150000 riksdaler för att återfå befästningen. För att få in pengarna infördes för första gången en individbaserad skatt i Sverige - grunden för det effektiva Svenska skatteväsendet. En del hävdar att första Älvborgs lösen, som den kallas i historieböckerna, lade den finansiella grunden för det Svenska stormaktsväldet.

Slottet och det skydd det gav de svenska besittningarna kring Göta älvs mynning kom först - långt före staden Göteborg. Det anlades redan i mitten av 1300-talet och var i funktion till 1660 då det raserades till förmån för de mer effektiva försvarsanläggningarna som fanns kring den nya staden Göteborg och Nya Älvsborgs fästning som låg mitt i Göta älv. Älvsbors slotts stora svagheter var dels att ingen ordentlig vallgrav gick att anlägga kring slottet, men framför allt att Sannabackarna låg så nära. Härifrån kunde fientligt artilleri skjuta ner på befästningen.

Det var ett av de stora skälen bakom anläggandet av staden Göteborg. Att skapa ett effektivt försvar, både för älvmynningen, riket och handeln som passerade här. Städerna hade tidigare flyttats och raserats flera gånger eftersom de inte kunde försvaras. Bland annat anlades efter Gustav Vasas instruktioner en stad - Älvsborgs stad - i anslutning till borgen. Staden skulle fungera som försvar för slottet genom att Sannabackarna skulle inkluderas innanför stadsmurarna, men före belägringen 1563, då Danskarna intog slottet, brände stadsborna sina hem och flydde in i borgen. Tydligen var försvaren inte starka nog.

Älvsborgs slott stod fyrtio år efter stadens anläggning men 1660 beslutades att det skulle raseras och från den tiden kunde Göteborg förse sig med stora mängder byggmaterial till sina murar och vallar. Även Nya Älvsborgs fästning använde slottet som stenbrott. Därför finns nästan inget kvar av den en gång så viktiga befästningsanläggningen. När Göteborgs försvarsanläggningar stod färdiga, med skansarna Kronan och  Lejonet, hade staden blivit en av de bäst befästa i hela Europa.

Till Slottet tillhörde Älvsborgs kungsladugård som skulle förse det med de förnödenheter som behövdes. Den var mycket stor och omfattade hela det nuvarande Majorna och Masthugget ända till Risåsen där Skansen Kronan senare uppfördes. Även Slottsskogen, uppkallat efter Älvsborgs slott, tillhörde Kungsladugården.

De sorgliga resterna av Älvsborgs slott finns nu omgivet av modern bebyggelse. Området har blivit allt mer attraktivt. Lager på lager av stad har vuxit fram runt klippan där Älvsborgs slott en gång låg. Där allting började.

Bild på Älvsborgs slott 1657 då det var som mest utbyggt.
Några år senare påbörjades rivningarna.

Läs gärna mer i de mycket väl bearbetade Wikipediaartiklarna om Älvsborgs slott som länkas till i artikeln.

Andra källor: Majorna - en resa genom fem sekel (2007) av Gösta Carlsson och Svenska stadsmonografier - Göteborg (1948) red. Paul Harnesk.