söndag 10 augusti 2014

Om fascismen del 3 - Kritik av "Älskade fascism" i Historisk tidskrift (nr 1 2014)

I årets första nummer av Historisk tidskrift publicerade författaren och före detta läraren Leo Kramár en hård kritik av Henrik Arnstads "Älskade fasism". Kramár har själv skrivit en bok - "Rasismens ideologier" (2000) - om samma ämne, men där Arnstad eftersträvar en tydlig hotbild om det stora spökets återkomst fast med nya kläder, framstår Kramár som mer intresserad av det historiska perspektivet och av att låta läsaren tänka själv.

Enligt Kramár har Arnstad i sin bok i stort sett helt följt historieforskaren Roger Griffin och hans omstridda definition av fascism. Kramár redogör för kritik som framförts mot denna och diskuterar även det avslutande kapitlet i "Älskade fascism" där Arnstad utifrån Sverigedemokraternas principprogram från 2011, och med hjälp av Griffins begrepp, definierar dem som fascister.

Griffins definition av vad som är fascism är att den har "en mytisk kärna" av "palingenetisk ultranationalism, en genuint revolutionär, klassöverskridande, antiliberal och antikonservativ nationalism vars kärnmyt är nationens pånyttfödelse." Med palingenetisk menas pånyttfödelse/återuppståndelse. Alltså är fascism en ultranationalism som har en mytisk kärna som handlar om nationens pånyttfödelse. För Kramár är tankar om nationens pånyttfödelse inte unikt fascistiska, tvärtom är de vanliga "i utopiska och eskatologiska rörelser". Griffin själv menar att hans definition är ett minimum. En minsta gemensamma nämnare. Men Kramar menar liksom flera forskare och till och med medförfattare i Griffins egna antologier, att definitionen inte räcker. Den är för smal. Att bortse från ledarstruktur, totalitarism och korporativism som delar av fascism är enligt Kramar som att "definiera kommunism som en revolutionär rörelse som vill avskaffa klassamhället och skapa en rättvis ny värld utan att berätta att också proletariatets diktatur och gemensamt ägande av produktionsmedlen tillhör ideologin". I detta menar han sig ha stöd från "senioren bland fascismforskarna" Stanley G. Payne.

Roger Griffin
Den första avgörande beståndsdelen i en definition av fascismen som Griffin utelämnar är dess totalitarism. Arnstad avfärdar och beskriver begreppet totalitarism som "dålig historievetenskap" och avfärdar i ett svep en hel forskningsgren och en lång rad renomerade historiker, filosofer och ekonomer som Hanna Arendt, Raymond Aron, Walter Laquer, Karl Popper, Friedrich Hayek och den svenska forskningen av proffessorerna Kristian Gerner och Klas-Göran Karlsson. Arnstad hävdar, något konspiratoriskt och i flera marxistiska historikers efterföljd att begreppet totalitarism uppfanns av den amerikanska underrättelsetjänsten för att kunna användas som ett politiskt vapen mot kommunismen. Men begreppet är mycket äldre än så, och användes både som en beskrivning av Lenins bolsjevikism under 1910-talet, och av de italienska fascisterna om sig själva på 1920-talet då de skulle beskriva sina anspråk på samhället. De skulle ha total kontroll över alla sidor av samhällslivet. Emilio Gentile, italiens kanske främste fascismforskare (enligt Arnstad själv), menar att totalitarismen är ett "fundamentalt och väsentligt element av fascismen".

Den andra essentiella beståndsdel för en definition av fascismen som Arnstad (Griffin) missar är koorperativismen. En av fascismens viktigaste mål var att minska spänningarna i samhället bland annat genom att avskaffa demokratin och att avskaffa klasskampen. Kooperativismen var det politiska system man satte i demokratins ställe. Kramar menar att denna var "fascismens stora historiska inovation och viktigaste särdrag". Kooperationerna, yrkessammanslutningar med både arbetstagare och arbetsgivare repressenterade, men under ledning av det fascistiska partiet, var det som gav partiet och Mussolini möjligheten att nå sina mål om en enad nation.


Han menar vidare att Arnstad (i Griffins efterföljd) hävdar att det framför allt var fascismens inovativa ideologi som lockade väljare, och att de lägger allt för liten betoning på det historiska sammanhang ur vilket fascismen härstammade. Missnöje med Versaillesfreden, den enormt djupa ekonomiska krisen under 1930-talet, svaga och relativt obeprövade demokratiska institutioner, men framför allt hotet från kommunistiska masspartier med stöd från Moskvas nya bolsjevikiska regeim. Rädslan var bland främst borgerliga politiker och väljare mycket stor för att revolutionen skulle sprida sig. Rädslan var inte ogrundad. I både Italien och Tyskland gjordes lokala maktövertaganden och uppror av kommunister. "Många borgerliga väljare valde att rösta på fascister och nazister och borgerliga politiker valde att samarbeta med fascistiska och nazistiska partier, inte för att de gillade ideologin utan för att de fruktade en bolsjevikisk revolution".

Nästa steg, där Arnstad applicerar Griffins definition på de nya högerpopulistiska och xenofoba partierna i Europa av idag, blir enligt Kramar än mer problematisk. När han försöker tolka Sverigedemokraterna som varande fascister gör han en vid tolkning av Griffins redan vida definition. Att kalla Sverigedemokraterna för ultranationalister är till exempel tveksamt. I forskningen kring nationalism används inte begreppet ultranationalism, men däremot extrem nationalism och chauvinism. Dessa begrepp som bör likna varandra kännetecknas av "överspänd dyrkan av den egna nationen, förtryck och förföljelse av minoriteter, etnocentrism, rasism, militarism och utrikespolitisk expansionism".

"Arnstad gör ingen åtskillnad och drar ingen gräns mellan ultranationalism och "vanlig" nationalism. Det är en glidning, som i förening med hans fria tolkning av andra begrepp, gör det lätt - men inte särskilt övertygande - att pressa in allehanda populistiska och högerradikala rörelser i Griffins fascismdefinition." - Leo Kramar

Till slut kunde jag naturligtvis inte hålla mig. Jag läste Älskade fascism", nyfiken på grund av mina betänkligheter...

Läs även del 4 om vad den senaste svenska forskningen definierar fascism

1 kommentar:

  1. http://nydahlsoccident.blogspot.se/2014/08/gastbloggare-einar-askestad-om.html

    SvaraRadera