torsdag 21 januari 2010

ARTIKEL: Forum Romanum - Hjärtat i Julius Caesars rike

Forum var den Romerska republikens pulserande politiska centrum. Det var från torget makten utgick under den tid då Rom blev ett imperium, och det var här Julius Caesar gjorde den lysande karriär som skulle sluta med att republiken till sist krossades.


Träflisorna yrde när legionärernas yxor hamrade mot portarna till Saturnustemplet vid Forum romanum. Inbördeskrig väntade och deras befälhavare ville åt vad som förvarades där. Saturnus var fruktbarhetsguden i den romerska religionen och av tradition var det här statskassans plats. Med den i sin besittning var mycket vunnet i ett imperium där lojalitet oftast stavades pengar.

Efter nio år av segrar i Gallien hade Julius Caesar återvänt till Rom som upprorsman mot republiken. På det annars så livliga Forum hade verksamheten avstannat. Nästan alla senatorer hade lämnat staden i avvaktan på vad som skulle hända. Tiden då makten låg hos folket på Forum skulle snart vara över.

Historien om Forum Romanum började redan under tiden då Rom styrdes av kungar. Platsen var en sumpmark som regelbundet översvämmades av Tibern, floden som flyter genom Rom. Kung Tarquinius dränerade området med bygget av Cloaca Maxima, den stora kloaken. Området blev därmed tillgängligt för bebyggelse. På Capitolium, den av Roms sju kullar som ligger närmast Forum, byggde han en Tempelfästning, krönt av ett storslaget tempel till Jupiters ära. Vid Forum växte med tiden allt fler byggnader fram i takt med att fler funktioner krävdes av det expanderande rikets centrum. Kungens palats Regia byggdes här, och när monarkin senare övergick till republik övertogs kungapalatset av Roms och Jupiterkultens överstepräst, pontifex maximus.
Stora tempel till Roms viktigaste gudar byggdes också här. Den romerska religionen var intimt knuten till statens lycka och framgång, och översteprästerna för de olika kulterna togs ur samma skara aristokrater som hade den politiska makten. Förutom Saturnustemplet fanns här också Concordiatemplet som var ärat till samförståndets gudinna, och templet till Castor och Pollux, mytiska gudatvillingar som ska ha räddat Rom vid ett avgörande slag. Här låg också Vestatemplet med sin evigt brinnande eld, helgad till Roms välgång.

När Caesar var i 18-årsåldern återvände han till Rom efter militärtjänstgöring i provinserna. Caesar hade gjort den med glans. Han tilldelades tapperhetsutmärkelsen medborgarkransen. Med den började hans namn bli känt och Caesar utsågs till krigstribun - det första steget i en politisk karriär inom republiken.

I Republiken utövades makten framför allt av valda ämbetsmän, där det högsta var konsulsämbetet. Valen gällde oftast för ett år; med starka restriktioner för återval. För att nå dessa ämbeten gällde det att utmärka sig, och om man som Caesar inte kom från någon av de mer framgångsrika släkterna gällde det dubbelt upp. Efter att ha fullgjort sin ämbetsperiod som Krigstribun började Caesar arbeta som advokat vid domstolarna, en vanlig karriärväg för en ung politiker med ambitioner. Sessionerna ägde rum inför öppen ridå på Forum eller i någon av Basilikorna där. Basilica Aemilia i norr och Basilica Sempronia i söder upptog merparten av Forums långsidor och var de absolut största byggnaderna kring torget. De var också till för kommers och närmast torget låg butiker där man kunde hitta varor från hela det romerska imperiet.

I de romerska domstolarna fanns inga åklagare utan åtal väcktes av enskilda medborgare. I några uppmärksammade fall åtalade Caesar ståthållare från provinserna när de återkommit till Rom. Uppdragen i provinserna var ofta väldigt lönande och tillfällena till korruption många.

Den unge Caesar siktade högt och åtalade prokonsul Dolabella för utsugning av folket i Makedonien. Oddsen mot honom var monumentala; men Caesar var ute efter en berömd person att åtala för att främja sin egen karriär. Någon egentlig chans att vinna hade han inte, men han gjorde bra ifrån sig och fick den uppmärksamhet han eftersträvade. Att nå fram på det ofta stimmiga Forum var inte lätt men Caesar hade bevisat sin skicklighet.

Några år senare valdes Caesar in i det femton man starka prästkollegiet som leddes av pontifex maximus. Normalt krävdes en bakgrund i någon av de yppersta adelssläkterna, men Caesar hade vid flera tillfällen visat både initiativförmåga och beslutsamhet utöver det vanliga och sågs som mycket lovande. Från den här tiden skulle Caesars karriär bli spikrak.

Året då Caesar fyllde 30 valdes han till Quaestor. Valet var ett stort steg för Caesar eftersom det innebar att han blev ledamot av senaten. I senaten satt sexhundra ledamöter. Oftast sammanträdde den i Curia Hostilia - senatsbyggnaden som låg vid Forums norra hörn. Då senaten sammanträdde på andra platser var det ofta i något av templen vid Forum. Concordia var gudinna för endräkt och förståelse och i hennes tempel vid foten av Capitolium samlades senaten ofta vid verkligt avgörande sammanträden.

Några år senare kallade Cicero - den berömde talaren och historieskrivaren - då konsul, till senatssammanträde i templet. En sammansvärjning mot republiken hade uppdagats. Vad man skulle göra med de anklagade? Dödsstraff tillämpades nästan aldrig mot rika romerska medborgare, men det här var inte normala omständigheter och det var uppenbart att Cicero var ute efter deras huvuden. Cicero, och de talare som följde pläderade alla för dödsstraff. I senaten hördes bara instämmande mummel. Så fick Caesar ordet. Där talarna innan honom försökt övertrumfa varandra i bloddrypande skildringar om vad som hänt om de sammansvurna lyckats valde Caesar att i lugn ton förklara vad ett dödsstraff skulle kunna innebära för republiken.

”Mina herrar! Var och en som har att fatta beslut i svåra frågor måste ha frigjort sig från hat, vänskap, vrede och medlidande. När dessa känslor tar överhanden är det inte lätt att välja den rätta vägen; ingen har någonsin kunnat tjäna både sina lidelser och den sanna nyttan.”

Att behärska retorik var avgörande för varje politiker. Det gällde i senaten och i domstolarna, men även inför folkförsamlingen på Forum. Det var folket som hade den beslutande makten och oftast var det endast de som befann sig vid Forum som röstade. Att kunna behärska folkmassan på Forum var därför av stor betydelse.

Från talarplattformen Rostra tilltalades folket. Härifrån höll ämbetsmän och andra högt uppsatta romare tal, propagerade för kandidater i valen och sammankallade folkmassan för omröstningar. Caesar blev en av de bästa på att tillfredställa folket genom att driva populära önskemål som till exempel omfördelning av jord till de fattiga och grandiosa festspel. Men Caesars politik kostade pengar och han var oerhört skuldsatt då han satsade allt i vid valet av en ny pontifex maximus. Vid förlust hade hans huvud suttit löst hos hans långivare. Caesar vann – och kunde flytta in i Regia vid forums östra kortsida.

Talarplattformen Rostra kunde också användas i andra än politiska sammanhang. Under en kort tid strax efter att Caesar blivit vald till Quaestor dog både hans fru Cornelia och hans faster Julia. I Rom var de adligas begravningar offentliga händelser. Begravningsföljena gick i procession över torget tillsammans med inhyrda skådespelare som spelade avlidna förfäder. Framme vid Rostra hölls tal av en betydelsefull släkting. Caesar höll tal till sin fasters ära; prisade sin släkt och hyllade deras bragder. Den här typen av processioner över Forum var vanliga, särskilt vid olika religiösa högtider. De drog fram längs Via Sacra, den heliga vägen, som löpte förbi alla de viktiga templen vid Forum, innan den svängde av upp på Capitolium där den slutade vid Jupitertemplet.

Triumftågen var de största och mest påkostade. Det var den yttersta av hedersbetygelser för en framgångsrik fältherre och en ära få fick uppleva. Före Caesar hade bara en man fått fler triumftåg än ett, och det var Pompejus den store, ledaren för Caesars fiender i det inbördeskrig som följde efter att Caesar korsat Rubicon och plundrat Saturnustemplet vid Forum.

Tre år efter att Caesars legionärer slagit in portarna till Saturnustemplet var alla Caesars fiender besegrade. Pompejus var död och inbördeskriget över. Men trots att han segrat som ingen annan hade han ännu inte fått något triumftåg till sin ära. Hösten 46 f.kr firade Caesar fyra triumfer, en för var och en av hans stora fälttåg. Legionärer som utmärkt sig eskorterade sin befälhavare, krigsbytet visades upp och målningar över berömda krigsscener visades upp tillsammans med uppgifter om vilka och hur många som besegrats. Soldaterna sjöng om sina hjältedåd. Caesar själv färdades i en triumfvagn dragen av vita hästar. Forum romanum var hans.

Forum Romanum växer
Julius Caesars liv och gärningar skulle innebära större förändringar än någonsin av Forum Romanum utformning. Torget utökades, byggnader ersattes och helt nya uppfördes.
Med hjälp av det enorma krigsbytet från krigen i Gallien inledde Caesar stora förändringar av Forum. Men mordet på honom gjorde att de flesta blev färdiga först under hans adoptivson Augustus tid. Istället för Basilica Sempronia uppfördes en ny och större basilika som fick namnet Basilica Julia. Det gamla senatshuset revs och ersattes av ett nytt – Curia Julia - för att göra plats för Caesars eget forum. Caesars forum byggdes vid forums norra hörn och kröntes med ett tempel till Venus Genetrix, den modergudinna som den Julianska släkten hävdade att de härstammade från.
Augustus, som blev den förste kejsaren, slutförde Caesars projekt och uppförde tempel för att hylla sin styvfar. Norr om Caesars forum byggde han ett eget med ett tempel helgat till hämndens och krigets gud Mars Ultor - en hyllning till segern över Caesars mördare. Caesar blev upphöjd till gud och fick ett eget tempel, uppfört framför den gamla kungabostaden Regia.



Faktaruta: Ämbeten i Rom

Cursus honorum -hedersuppdragens väg:
- Krigstribun: Militär befälhavare. 10 år långt.
- Quaestor: Skötte finanser i Rom eller andreman hos guvernör. 20 poster
- Edil: Skötte tempel och offentliga byggnader i staden Rom. Organiserade festspel. 2 poster
- Praetor: Domare vid domstolarna. Konsuls ersättare. 6-8 poster.
- Propraetor: Guvernör för provins.
- Konsul: Överbefälhavare. Drev den politiska agendan. Högsta juridiska beslutsfattare. 2 poster.
- Prokonsul: Guvernör för de viktigaste provinserna. Befälhavare för stora arméer.

Övriga ämbeten:
- Censor: Övervakare av valsystemet. Fördelade erövrat land.
- Diktator: Absolut makt vid nödsituationer. 6 mån långt. 1 post.
- Folktribun: Skydd för folket mot aristokraterna. Kunde lägga veto - även mot konsuler.

Artikeln publicerades i Allt om Historia nr 11 2008. Till sommaren ska vi åka till Rom igen. Wohaa.